Det var dags för en Dux

Vi såg den i somras. Den stod på en loppis, inklämd mellan andra möbler och fångade snabbt vårt intresse. Vi provsatt. Diskuterade. Funderade. Till slut bestämde vi oss för att låta den stå.

Soffa, Dux

Idag kom vi tillbaka till loppisen. Sambon och jag gick åt olika håll, jag styrde kosan åt glaset och han gick mot möblerna. Tio minuter senare letade han reda på mig. ”Har du sett den gröna soffan?” frågade han och nickade bort mot möblerna. En minut senare stod vi framför den. Vi provsatt den och konstaterade att den var riktigt bekväm. Vi diskuterade möjliga platser för den och funderade på om vi skulle köpa. Sen lyfte jag på den mittersta dynan och såg etiketten: Dux. En riktig kvalitetssoffa, med andra ord. Efter en kort förhandling om priset (som gick ungefär såhär: ”Ska du ha 50 kronor för soffan?”, ”Njae, jag vill nog ha 60 kronor”) var den vår. Vilket möbelfynd!

13 tankar om “Det var dags för en Dux

    • Definitivt ett fynd! Tyvärr verkar vi få svårt att placera den. Vi har inte plats för den själv, så vi hade en annan plan för den. Nu blev det inte så, så frågan är vad vi ska göra med den… 🙂

    • Den var i jättefint skick, har troligtvis stått i ”finrummet”. Inte alls nedsutten eller sliten, snarare riktigt skön att sitta i. På bilden ser mittkudden lite sliten ut, mer det var bara jag som råkade lägga den åt fel håll när jag skulle fota… 🙂

Lämna ett svar till Helena Högberg Avbryt svar