Triss i Cathrineholm

Varje gång jag hittar en kastrull eller kanna från Cathrineholm på loppis så tänker jag att det är sista gången. Under alla år som jag sprungit på loppisar har jag sett totalt fyra delar – och köpt tre av dem. Men i helgen var det tydligen dags igen. Jag och sambon var på plats när söndagens bakluckeloppis började och strosade runt under tiden som säljarna packade upp. Den här kastrullen hann inte mer än lyftas ut ur bilen innan den fanns i mina händer. Den var hårt åtgången med märken på både utsida och insida men en omgång Sidol gjorde utsidan som ny och ett uppkok med en diskmaskinstablett gjorde insidan vit och fin.

Kastrull från Cathrineholm

Så till priset: Säljaren började på 100 kronor (med argumentet ”det är femtio-sextiotal det där”), men sänkte snabbt priset till 50 när han såg min reaktion (no way att jag betalar 100 kronor för en sliten kastrull!). Jag kontrade med 30 kronor och betalade till sist 27.

Sedan tidigare har jag en solgul kaffepanna:

Cathrineholm, kaffekanna

… och en stor gryta:

Cathrineholm kastrull

Solgula Catrineholm

Jag ser den på håll, en solgul kaffekanna från Cathrineholm. Herregud, efter det osannolika kastrullfyndet trodde jag aldrig att jag skulle hitta något från Cathrineholm med mönstret Lotus på en loppis igen. Jag tar ett par snabba steg fram mot bordet och sträcker mig efter kannan. Försäljaren, en glad dam i 70-års åldern noterar mitt intresse för kannan. ”Den är gammal”, informerar hon mig. ”Det kanske den är”, säger jag och synar den noga. Jag vänder på den, ingen prislapp. ”Synd att den inte är helt felfri”, försöker jag och visar det lilla emaljsläppet på locket för henne. ”Äh, det får man räkna med när den är så gammal”, kontrar hon. Jag frågar vad hon vill ha betalt för den och håller andan. ”Ja, du… den är ju gammal… och i fint skick är den… hm… ja, jag vill nog i alla fall ha… hm…. 60 kronor”.

Deal!

Kannan kommer från norska Cathrineholm och är formgiven av Grete Prytz Kittelsen. Grete Prytz Kittelsen har däremot inte designat bladen som pryder kannan och var inte heller särskilt förtjust i dem, enligt den här filmen från Antikdeckarna i TV4.

När jag ändå visar upp den här kannan vill jag passa på att tipsa om Etsys Scandinavien Print. Jag hade gärna köpt både en och två av de posters som finns där.

Cathrineholms ”sensasjonskasserollen”

När jag slog mig ner framför datorn hade jag en sak i tankarna: jag skulle lägga ut den här grytan på Tradera. Nu är jag osäker… Men låt mig börja från början.

Cathrineholm kastrull

I mitt förra inlägg berättade jag att sambon och jag tog en tur till Köpenhamn och en av Nordens största loppisar i påskas. Där fick vi se en hel del gamla saker som var nya för oss. Vid ett av de första borden vi kom till stod det en gryta lik den på bilden ovanför. Jag petade på min sambo för att få hans uppmärksamhet, pekade på grytan och utbrast: ”Men titta så ful! Varför har de satt en sådan ful ring runt hela grytan?”. Vi gick vidare. På nästa bord fanns det en liknande gryta, fast i en annan färg, och på nästa bord, och nästa bord… För varje gryta jag såg blev mönstret och färgerna lite snyggare och när det var dags att lämna loppisen hade ett litet tycke uppstått.

Dagen efter Köpenhamnsturen var det loppis på Österlen. Och vad hittar jag där, allra längst ner i en låda, om inte en gryta i samma mönster och form som de jag hade sett i Köpenhamn? Jag fick köpa den för ett spottstyver jämfört med vad de kostade på loppisen i Köpenhamn.

Grytan visade sig vara norsk och komma från Cathrineholm. Om jag förstått det rätt kallas grytan för ”Sensasjonskasserollen”, typ sensationskastrullen, eftersom den kunde användas till så många olika saker: till en vanlig gryta, stekgryta, gratängform, kakform osv. Kastrullen lanserades 1962 av den norske formgivaren Grete Prytz Kittelsen och dekorerades 1965 med Lotusmönstret.

Om ni vill se fler former, färger osv kan ni kika på den här Flickr-gruppen som jag hittade till via den fina bloggen Skynda fynda.

Jag hade tänkt sälja den, men den växer hela tiden i mina ögon… Den blir liksom bara snyggare och snyggare. Jag får nog ta en extra funderare på om den ska gå till en ny ägare eller om den ska få bo kvar hemma hos oss.