Einar Nermans årstallrik 1983

Årstallrikar och jultallrikar – idag är intresset för dem relativt lågt. Men jag har hittat en serie årstallrikar som jag verkligen gillar, nämligen den serie som Svenska Psoriasisförbundet tog fram och som har specialtecknade motiv av Einar Nerman. Under totalt 20 år, med start 1976, gavs tallrikarna ut. De tillverkades av Gustavsberg i en upplaga av 4 000 ex per tallrik och såldes till stöd för psoriasisforskningen.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem, men jag tycker att de är så fina i all sin enkelhet. Just den här är 1983 års tallrik. Den fick jag i julklapp för något år sedan av en ganska enkel anledning; 1983 är året då jag föddes.

Jag såg precis att det finns 18 tallrikar till salu på blocket för under femhundringen. Om jag bott i Stockholmstrakten hade jag ringt och köpt dem på direkten… Tillagt 2012-10-12: Och nu är annonsen bortplockad! Jag vill gärna tro att det var min lilla annonseringen som gjorde att tallrikarna såldes! 😀

Annonser

Vackra Ceylon

Mitt i bråtet på söndagens loppis stod de här tekopparna och väntade på mig. Jag prutade hejvilt och skämdes inte för fem öre när jag till sist bytte dem mot en tia. Kopparna kommer från Gustavsberg och heter Ceylon, de tillverkades år 1951 och formgavs av Stig Lindberg. När jag surfade runt för att ta reda på mer om Ceylon och titta på andra delar i servisen, snubblade jag in på form 55:s sida om Gustavsbergs Colorado. Där presenterades servisen Pastella som tydligen är en vidareutveckling av servisen Ceylon. Intressant!

Visst är de vackra med sina runda, mjuka former och pastellgula färg?

Turtur

Berså, Eva, Adam, Salix och Turtur – det är några av de populära serviserna från 60- och 70-talet som numera nyproduceras och säljs i butik till hutlöst dyra priser. Jag har länge varit tveksam till nyproduktionen. Å ena sidan tycker jag att det är tråkigt att de produceras på nytt, en del av charmen med de här gamla serviserna är ju att de finns i en begränsad upplaga. Å andra sidan tycker jag att alla som vill ska ha möjlighet att förgylla sin frukost eller kaffestund med en alldeles egen favoritkopp. Och om det nu är så att nyproduktionen kan göra detta, då säger jag: producera på!

För ett tag sedan var vi i Gustavsberg i Stockholm. Vi besökte bland annat Gustavsbergs porslinsmuseum och tittade på serviser, krukor, vaser och annat från Gustavsbergs porslinsfabriks 170-åriga verksamhet. Det tillverkas fortfarande porslin i Gustavsberg, bland annat nyproduktionen av de serviser jag tidigare nämnde. Och om man, som jag, tycker att 600-700 kronor är lite saftigt för en nyproducerad kopp kan man hitta nästintill perfekta koppar i Gustavsbergs andrasorteringsbutik. Jag kunde såklart inte stå emot, utan lämnade Gustavsberg med den nyproducerade tekoppen turtur. Dekoren, turturduvorna, är ritad av Stig Lindberg och tillverkades under åren 1972-74.

Idag blev det varm choklad i tekoppen. Gott!

Emma

Jag har aldrig tyckt om kaffekoppen Emma från Gustavsberg. Jag har tyckt att dekoren, som breder ut sig över både kopp och fat, är rörig och trist i sin dunkla, bruna färg. Men idag, på en loppis på en fotbollsplan någonstans på Österlen, ändrade jag tvärt min åsikt. För plötsligt stod de där – två koppar, fem fat – och de var så fina! Tyvärr var jag inte ensam om att tycka det, utan en annan kaffekoppsintresserad tjej hade även hon ögonen på dem. Efter en lugn och sansad diskussion två kaffekoppssamlare emellan (utan svordomar, höjda röster eller det minsta handgemäng) kom vi fram till att vi skulle dela på dem. Några minuter senare gick vi därifrån med en kopp och ett par fat vars. En tjuga fick jag ge och det var det definitivt värd. Min första kopp med brun dekor och kanske en ny favorit?

Emma tillverkades av Gustavsberg under åren 1971-77 och finns i brun och grön dekor, ritad av Paul Hoff. Enligt boken ”Svenska serviser 1950-75” vände sig Emma till de unga och modemedvetna köparna. Så stilig!

Dresden

Strax innan jag lämnade helgens loppis hittade jag fyra kaffekoppar och fem fat av serien Dresden från Gustavsberg. Stig Lindberg är mannan bakom Dresden.

Tjejen som sålde skulle ha 25 kronor för dem och inga av mina nyvunna prutfasoner gick hem. Fast det var ett bra pris, så jag ska inte klaga.

Gul lotus

Det började för några månader sedan. Av någon anledning – jag vet inte vilken – hade jag fått för mig att jag skulle börja samla på kaffekoppar. Kanske var det samlargenen inom mig som kände sig försummad, jag har ju aldrig riktigt samlat på något förutom suddgummi, frimärken, kapsyler och andra småsaker man som barn tyckte var spännande. Så nu var det alltså dags, nu skulle jag börja samla! Samlingen har vuxit sakta men säkert och för någon vecka sedan hade jag så många kaffekoppar att jag kunde bjuda kaffe i dem på min födelsedagsfest. För mina kaffekoppar är inte bara dammsamlande prydnader i hyllan – de är även bruksföremål som ska användas till det som de är tänkta för – att dricka kaffe i!


Min första kaffekopp köpte jag på en loppmarknad strax utanför Stockholm. Jag blev omedelbart förtjust i den – så pass mycket att jag helt missade att fatet var skevt. Den heter Gul Lotus och tillverkades av Gustavsberg mellan åren 1958-70. Dekoren är ritad av Bibi Breger. Den finns även i en variant med helgrå dekor, Grå Lotus.

Klicka er gärna in på den svenska bloggen Collectio eller den amerikanska bloggen The Collecting Gene för att läsa mer om samlande i alla dess former. Fascinerande, eller hur?