Vems är vasen?

Den här höga glasvasen på fot köpte min mamma på en loppis för ett par år sedan. Hon betalde en guldpeng. För något år sedan såg vi den på bild i ett reportage från antikmässan i Brösarp, men tidningen kastades och vi glömde snabbt vem tillverkaren var.

Glasvas på fot

Vi behöver alltså hjälp med att identifiera den. Jag gjorde ett första försök på min Instagram, men det var ingen som visste eller vågade gissa… Så nu testar jag er, kära bloggläsare! Någon som kan hjälpa mig och mamma med vem som tillverkat den här vasen?

Annonser

Perspektiv & intervju

När tiden springer fortare än jag önskar, när jag vill mer än jag kan, när dagen haft toppar och dalar, när jag sagt något jag inte borde sagt, när jag inte hinner, när jag inte orkar, när jag inte vet vad nästa steg är. Då är det rätt skönt att sätta sig i soffan och andas. Få perspektiv. Och kanske vila ögonen på ett par ranunkel i Kaj Francks snyggvas.

Ranunkel

Såg ni förresten att jag och bloggen var med i förra veckans Hemmets journal? En fin liten artikel, tycker jag, även om jag i ärlighetens namn varken skulle kalla mig själv ”Loppisentusiast!” eller säga att jag ”älskar att fynda”. Men resten, ja, det är sant. Hemmets journal har presenterat fler loppisentusiaster, bland annat har Tanten på auktion fått berätta om sitt samlande.

Hemmets journal

Vacker form av Anna-Lisa Thomson

För ett par helger sedan var jag på loppis på Malmömössan. Jag har redan visat ett av mina köp, besticken Thebe från Gense, men jag gjorde ytterligare ett fynd; en vacker liten vas, formgiven av Anna-Lisa Thomson för Ekeby. Vasen låg i en låda märkt 5 kronor. En så fin vas till ett så bra pris kunde jag inte motstå.

Vas, Ekeby

När jag besökte loppisen var den inne på dag två, så jag hade inga förväntningar på att hitta något. Det förvånar mig att besticken och vasen fanns kvar, men kanske packades de inte upp första dagen? Oavsett så var det två riktigt fina fynd.

På tal om keramik från Ekeby, här är en intressant artikel från Antikvärlden.

Percys stiliga bulbvas

Det är inte alls dumt att ha en mamma som tycker att det är roligt att gå på loppis, det innebär nämligen att jag med jämna mellanrum får fynd som hon har gjort. Den här fina bulbvasen från Gullaskruf, formgiven av Arthur Percy, är ett exempel på det.

Bulbvas, Gullaskruf, Percy

Stilig i både färg och form, eller hur?

Semesterdrömmar. Och en uppkäftig vas.

Om ett par veckor och en handfull dagar loggar jag ut från jobbdatorn, rullar in stolen under mitt alldeles för stora skrivbord och lämnar kontoret för en efterlängtad semester. Fyra veckor oplanerad tid. Jag ska leva mig in i litterära kärlekshistorier, läsa tills jag knappt kan skilja fiktion från verklighet. Jag ska doppa tårna i havet och lyssna på Edith Piafs självsäkra Non, je ne regrette rien och sjunga med i refrängen trots att jag inte kan ett enda ord franska. Jag ska bli rastlös, jag ska hitta på saker att göra och platser att besöka. Jag ska dansa, köra de vägar jag aldrig kört förut, bränna axlarna på loppis, träffa trevliga människor och leta efter viktorianska villor att flytta in i. Jag ska låtsas att tiden står still.

Den gröna vasen

Om ett par veckor och en handfull dagar… Då är det semester!

Min första tyska vas

I helgen blev jag med min första tyska vas. Jag såg den innan loppisen drog igång, när vi strosade mellan borden och tittade på allt vi skulle få slåss om att köpa när loppisen började. När startskottet gick och försäljningen drog igång befann jag mig vid ett annat bord och försökte lägga vantarna på en fin Rörstrandskanna. När jag väl kom tillbaka till platsen där vasen stått, var den borta… Det visade sig att sambon hade köpt den för en tjuga.

På samma loppis tog jag en tur bort till lamporna. Jag hittade en taklampa som eventuellt skulle passa i vårt sovrum, en femarmad med matta, vita glasskärmar. Med ena handen på lampan försökte jag lokalisera sambon. ”Köp den”, hörde jag plötsligt någon säga bakom mig. Jag vände blicken mot rösten. Mannen som var i 60-årsåldern, med trötta ögon och mungipor som drog sig neråt, såg min undrande blick. ”Köp den om du vill ha den”, förtydligade han. ”Jo”, sa jag och log mot honom, ”fast jag vill höra vad sambon säger om den innan jag köper”. Han stirrade på mig och muttrade torrt, i samma stund som han vände sig om för att gå: ”Det är ju ändå du som är hemma mest”.

Suck.

Vas, Bay

Vasen är tillverkad av Bay och är märkt W Germany 910 40.

Den finns i många olika färger:

Hos Mangania kan du se den i petrol
Huset på Lövås har en grön

Vaser med vackra former

Jag fastnar alltmer för formen, snarare än färgen. Det innebär att jag numera kommer hem med saker som jag aldrig skulle få för mig att köpa för ett par månader sedan. Den högra vasen köpte jag tidigare idag. Inte för den brun-gröna färgen (för den är jag inte särskilt förtjust i), utan för den snygga formen. Att den dessutom passar utmärkt tillsammans med vasen av Kaj Franck, ja, det är ett fint plus.

Två vaser

Jag har aldrig sett den här typen av vas förut, är det någon annan som känner igen den?

Percys himmelsblå blomglas

Efter varje loppis kommer vi hem med något som vi vet att vi inte kommer att behålla. Vi vet det redan när vi köper prylen, men kan ändå inte låta bli. Oftast beror köpet på kunskapstörst, jag vill helt enkelt ta reda på vad det är för något som jag håller i handen. Ibland är det för att jag vet att någon samlar på just den serien. Mer sällan handlar det om pengar. Visst är det trevlig att sälja saker vidare och tjäna pengar på dem (om inget annat så finansierar det mina övriga köp), men på senare tid har jag börjat ifrågasätta om det är värt att lägga ner 2 timmar på att sälja något på tradera för 150-200 kronor. Njä. Nu har jag istället packat lådorna fulla för att sälja på loppis i Simrishamn om ett par veckor, många grejor letar efter nya hem.

Vas, Gullaskruf

Den här vasen köptes för att ta reda på mer om den. Som etiketten visar kommer den från Gullaskruf och är formgiven av Arthur Percy. Hos Porslinsbloggen kan du se andra delar i den här serien med vaser (eller ”blomglas” som det står i reklamannonsen). Glädjande nog så har den redan hittat ett nytt hem, men innan den skickas vidare får jag njuta av den. Visst är färgen härlig?

Vas från Ystad Metall

En intensiv helg närmar sig sitt slut. Vi har hunnit med en hel del, men det känns i både huvud och kropp. Vi gjorde bland annat ett besök på en av mina favoritsöndagsloppisar. Jag fick med mig ett par saker hem, bland annat den här vasen:

Vas, Ystad Metall

Vasen är märkt Ystad Metall och den var alldeles för speciell för att jag skulle kunna stå emot den. Jag ska njuta av den ett tag, men sen får den nog leta sig hem till någon annan. Jag måste nämligen börja prioritera bland mina vaser, det börjar bli alldeles för många i hyllan…